Vem blir årets förening och eldsjäl 2021?

Fritidsnämnden bjuder årligen in till Föreningsgalan för att hylla eldsjälar och föreningar i Malmö. Det vill nämnden även göra 2021 så dags att nominera föreningar och eldsjälar som du tycker bör uppmärksammas!

Skicka nomineringar till forening@malmo.se med ämnesraden Nominering föreningsgalan.

Hjälp oss att hylla våra mästare!

Varje år uppmärksammar Malmö stad aktiva som blivit SM-mästare (seniornivå), EM- eller VM-medaljörer. Vanligtvis sker det med en Mästarhyllning, en uppvaktning på Rådhuset, i slutet av februari. På grund av Covid-19 är just den uppvaktningen inställd. Istället vill vi fira mästarna på något annat sätt.

Hjälp oss att berätta vilka i er förening har tagit medalj 2020.
Mejla niklas.harris@malmo.se

MISOs digitala karta

MISO har skapat en digital karta där du hittar våra medlemsföreningar och Malmö stads platser för idrott & fritid. Varje förening presenteras med logotyp, beskrivning av verksamheten och länk till hemsida.

Kartan består av två olika typer av platser – en för föreningar som är blå markörer och en för idrotts- och fritidsplatser i varierande färger. Välj själv om du vill se allt eller ett lager åt gången.

Med denna karta hoppas vi underlätta för Malmöborna att hitta till en idrottsförening!
http://bitly.com/misokartan

Nominera till Skånska idrottspriser 2020

Skånska Idrottspriser är RF-SISU Skånes egna pris där vi uppmärksammar årets idrottare, ledare, funktionär och förening.

Nu öppnar nomineringsperioden för Skånska Idrottspriser. Året 2020 är ett märkligt år där coronapandemin satt sin prägel över idrottsskåne. Därför kommer juryn ha ett nytt generellt tillägg i år. Att uppmärksamma föreningar, ledare, funktionärer och idrottare som gjort något alldeles extra detta speciella år skrivs in som ett extra kriterium och gäller för samtliga fyra kategorier.

Med anledning Coronapandemin görs ett generellt tillägg i kriterierna för Skånska Idrottspriser 2020:
Att uppmärksamma föreningar, ledare, funktionärer och idrottare som gjort något alldeles extra, med anledning av Coronapandemin.

I övrigt gäller följande kriterier:

Årets idrottsförening
Utmärkelsen tilldelas idrottsförening för framgångsrika och föredömligt utförda insatser inom barn– och ungdomsidrotten, vuxenidrotten eller elitidrotten i Skåne. En förening kan erhålla utmärkelsen mer än en gång.

Årets idrottsledare
Utmärkelsen tilldelas idrottsledare för framgångsrika och föredömligt utförda ledarinsatser inom idrotten i Skåne. En ledare kan endast erhålla utmärkelsen en gång.

Årets funktionär
Utmärkelsen tilldelas funktionär som utmärkt sig som domare, tränings/tävlingsfunktionär eller genom annat ideellt arbete inom föreningens verksamheter som tex kioskpersonal, materialförvaltare mm. En person som tar sig an uppgifter för att verksamheten skall fungera och ständigt har medlemmarnas bästa i fokus.

Årets idrottare
Utmärkelsen tilldelas en idrottsutövare eller lag som gjort en synnerligen framgångsrik idrottsprestation.

Nominering är möjlig till och med den 14 januari 2021.

Nominera här

Ungdomsidrotten i Malmö en klassfråga: ”Ekonomin är avgörande”

Bild: Ørn E. Borgen
Artikel i SDS 201212, My Östh Gustafsson

Dubbelt så många barn och ungdomar från välbärgade stadsdelar i Malmö idrottar jämfört med de från utsatta områden. Idrotten har blivit en klassfråga.
– Det finns en väldigt stor socioekonomisk faktor i idrottandet, säger Karolina Bergmark sociolog och planeringssekreterare på fritidsförvaltningen i Malmö.

Snart släpps en rapport om högstadieelevers fritidsvanor och livsvillkoren för Malmös barn och unga. Fritidsförvaltningen och forskningsgruppen Ung livsstil har kartlagt deltagandet i idrottsföreningar och det går tydligt att se att idrottandet skiljer sig mycket mellan de olika stadsdelarna.

– Vi har tittat på deltagandet i idrottsföreningar och bland annat kollat på det utifrån medelinkomsten i stadsdelen. Det är tydligt att ju högre medelinkomst stadsdelen har, desto fler är aktiva. Några stadsdelar har jämnare medelinkomst och där hoppar resultaten litegrann, säger Karolina Bergmark som varit med och genomfört rapporten.

Rapporten presenterades för första gången 2017 och i början av nästa år kommer uppföljaren som visar att mer än varannan tjej i Limhamn-Bunkeflo är med i en idrottsförening, medan det i Rosengård inte ens är var femte som deltar. I jämförelse mellan Limhamn-Bunkeflo och Fosie eller Rosengård är skillnaderna enorma.

Är idrottandet bland barn och ungdomar i Malmö en klassfråga?

– Det är en väldigt komplex fråga, men vi ser absolut att det finns en väldigt stor socioekonomisk faktor i idrottandet. Det är tydligt att socioekonomin har extremt stor betydelse för om man är medlem i en idrottsförening eller inte.

Malmö sticker inte ut. Samma mönster går att se i andra kommuner enligt liknande forskning.

– Har man en stark ekonomisk situation i familjen har barn och unga större möjlighet att testa olika idrotter. Det gör att det blir lättare att landa i vad just du tycker är kul.

Barn och ungdomar som är duktiga i skolan tenderar också att vara aktiva i idrottsföreningar. En annan faktor är att barn med föräldrar som har högre inkomst ofta växer upp med ett ”idrottskapital” – att idrotten är viktig i familjen.

– Då är du skolad i att det lönar sig att engagera sig, att det är viktigt att träna och att fortsätta utvecklas. Omvänt kan det innebära att det inte är lika viktigt med idrott om man inte har de ekonomiska förutsättningar.

”Att börja med tävlingsverksamhet, läger och resor i för tidig ålder skapar lätt hinder för de som inte har de ekonomiska medlen. Man ska akta sig för att låta kostnader dra iväg.”

Har det även med kultur att göra?

– Delvis, men det är framförallt ekonomin som är avgörande. Våra resultat visar att utländsk bakgrund är en faktor i tjejgruppen. Ser vi däremot till resultaten från 2019, kan vi konstatera att högstadietjejer födda i Sverige av svenska föräldrar från den lägsta socioekonomiska gruppen är de som deltar minst i idrottsföreningar i Malmö.

Varför är det så?

– När det gäller tjejerna och barnen i lägre socioekonomiska grupper så handlar det om just det ekonomiska och materiella kapitalet man har. Det kan också handla om att idrotten i familjen inte är lika viktig, man har inte idrottsvanan eller traditionen i familjen på samma sätt. Har föräldrarna inte varit med i en idrottsförening själva så är inte idrottskoden lika viktig utan då kanske det finns andra saker man prioriterar i familjen.

Hur ska man lyckas integrera fler i idrotten?

– Det önskar vi att vi hade svaret på. Att börja med tävlingsverksamhet, läger och resor i för tidig ålder skapar lätt hinder för de som inte har de ekonomiska medlen. Man ska akta sig för att låta kostnader dra iväg, säger Karolina Bergmark och fortsätter:

– Sedan behövs givetvis ett samarbete mellan olika aktörer. Det finns idag men det behöver utökas. Det här är inget vi kan lämna till idrottsföreningarna att klara av själva, omvänt kan inte kommunen klara det själv. Vi behöver samarbeta för att lösa utmaningarna.

Läs hela artikeln här:
Ungdomsidrotten i Malmö en klassfråga: ”Ekonomin är avgörande”

 

 

 

Förtydligande från Folkhälsomyndigheten

Ett förtydligande från Folkhälsomyndigheten gällande formuleringen ”enstaka matcher och tävlingar” för barn och ungdomar födda 2005 som finns i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12), som beslutades den 8 december 2020, samt ytterligare tydliggörande gällande träning för personer som är födda 2004 och tidigare.

Enligt de nya nationella råden får barn födda 2005 eller senare delta i enstaka matcher och tävlingar. Vad innebär det?
Folkhälsomyndigheten menar att ett typexempel på enstaka match eller tävling kan vara att två spelare eller lag inom samma region möts i en match, eller att en tävling i en individuell idrott hålls med enbart lokala deltagare.

Cuper eller turneringar är enligt Folkhälsomyndigheten inte enstaka matcher eller tävlingar och bör därmed undvikas även för barn födda 2005 eller senare. Folkhälsomyndigheten anser inte heller att organiserat seriespel med regelbundna matcher eller tävlingar bör genomföras.

Folkhälsomyndigheten gör inte skillnad på lagidrotter eller individuella idrotter, och heller ingen skillnad på kontaktidrotter och andra idrotter.

Folkhälsomyndigheten vill med begreppet enstaka förtydliga att en match eller tävling i sig, inklusive oundviklig kontakt mellan utövarna, inte behöver innebära någon avsevärt förhöjd risk i denna åldersgrupp förutsatt att man följer de allmänna råden i övrigt.

Samtidigt finns allmänna råd om att undvika nya nära kontakter som gör att evenemang som lockar många deltagare eller åskådare inte bör genomföras. Det viktiga ur smittskyddssynpunkt är att begränsa antalet personer som samlas vid varje tillfälle och att antalet nya kontakter därmed begränsas. För åldersgruppen 2005 och yngre innebär det oftast att man måste ta hänsyn till medföljande föräldrar, tränare med flera.

Många evenemang som skulle kunna omfattas av begreppet enstaka begränsas dessutom genom förbudet mot fler än åtta personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Enligt de nya nationella råden bör ungdomar födda 2004 och tidigare när det är möjligt träna utomhus. Vad innebär det?
Folkhälsomyndigheten avråder inte från all inomhusverksamhet. Verksamhet som bara kan bedrivas inomhus kan göra det, men då krävs extra försiktighet eftersom smitta sprids lättare inomhus. Det blir alltså ännu viktigare att hålla avstånd till varandra, dela upp sig i mindre grupper, undvika moment med nära kontakt och i övrigt följa de allmänna råden som riktas till enskilda när man är inomhus.

Verksamheter som har möjlighet att ha hela eller delar av sin verksamhet utomhus, exempelvis träningar, bör därför välja det alternativet. Man kan också alternera grupper inomhus/utomhus.

Eventuella frågor hänvisas till corona@rfsisu.se 

Nu är det tid att nominera kandidater till MISO:s utmärkelser – Lovande Idrottskvinna och Lovande tjej 2020

Prestationerna gäller för 2020 och ska vara individuellt. Lovande tjej kan nomineras från det kalenderår hon fyller 16 år och till det kalenderår hon fyller 18 år. Läs mer under utmärkelser. Här finner du tidigare pristagare och statuterna.

De som kan nominera till Årets Idrottskvinna eller Lovande tjej är MISOs medlemsföreningar. Det är enkelt att nominera och det ger bra PR för er förening. Vilken är er kandidat?

Skicka ett mail till info@miso.se med följande information:

– Namn på person
– Namn på förening
– Födelsedata på personen
– Vilka idrottsmeriter har personen under året
– Person som lämnat in förslaget
– Din e-post

Senast den 1 mars 2021 vill vi ha era förslag på kandidater.

Juryn kommer att fatta beslut om vinnarna den 22 mars 2021.

MISO signerar LÖKen i Malmö

MISO är en av de signerade parterna i LÖK-etablering, en lokal överenskommelse för etablering  i Malmö . MISO har under ett par år deltagit vid arbetsgruppens möten och deltagit utifrån det idéburna perspektivet.

Idéburen sektor är en part i denna betydelsefulla överenskommelse gällande nyanlända. Vår representant på mötena är vår konsulent Linda Attin.

Parterna i denna överenskommelse är: Arbetsförmedlingen, Servicekontoret, Malmö stad – Arbetsmarknads- och socialförvaltning, Malmö stad – Vuxenutbildningsområdet, Malmö stad – Invandrarservice, Malmö stad – Förskoleförvaltningen, Region Skåne, Malmö Ideella samt MISO.

Årets eldsjäl idrott

MISOs vice ordförande Kris Kringstad, ridskolechef på Malmö Civila Ryttarförening har utsetts till Årets eldsjäl idrott av Malmö stad. Stort Grattis!

Motivering:
Kris tar inte bara ansvar för föreningens ridskoleverksamhet, Kris har också ett stort samhällsengagemang. Detta har bland annat inneburit att föreningen sedan många år tillbaka erbjuder drop-in-ridning där föreningen lyckats nå ut till en bred målgrupp och till grupper från andra kulturer genom att information sprids i skolorna. Föräldrar får möjlighet att träffa varandra när barnen rider och det skapar också möjligheter till integration.