Fotboll

Fotbollens pionjärår i Malmö har aldrig tidigare skildrats ingående. Men nu är de kartlagda. Malmös fotbollshistoria började med ett brev till Köpenhamn. Det var så Malmö Velocipedklubbs Bollspelsafdelning kom till anno 1890.

fotbollDet började med att några fotbollsintresserade i kretsen kring Malmö Velocipedklubb skrev ett brev till Kjöbenhavns Boldklub:
– Vi har för avsikt att introducera fotbollsspelet i Malmö. Skulle ni kunna tänka er att skicka över klubbens stadgar och spelreglerna. Svarsbrevet från KB innehöll inte bara reglerna för fotbollsspelet utan också ett erbjudande: – Vi kommer gärna över till Malmö med en del av våra spelare och ger en uppvisningsmatch. Det kanske ytterligare skulle stimulera intresset för fotbollsspelet.

Svårt att tacka nej
Ett sådant generöst erbjudande kunde man naturligtvis inte tacka nej till. Söndagen den 12 oktober 1890 tog 22 danska fotbollsspelare och en ledare båten över Öresund och spelade en uppvisningsmatch.

Det var så fotbollen kom till Malmö. Fyra dagar senare bildades Malmö Velocipedklubbs Bollspelsavdelning. Dessa bollsparkande ynglingar i Malmö var utan tvivel bland Pionjärerna för den moderna fotbollens införande i Sverige. För de gav redan samma år ut den första svenska översättningen av de engelska fotbollsreglerna. Så nog spelade Malmö en betydelsefull roll, när den moderna fotbollens blågula vagga skapades.

Till Göteborg, som ju fick en enorm betydelse för fotbollsspelets fortsatta utveckling, kom inte den engelska varianten av fotboll förrän 1892. Visst hade det förekommit fotbollsspel i Sverige redan tidigare. Men det hade handlat om ett spel med klara inslag av rugby. 1885 hade tre av de ledande bollklubbarna i Stockholm, Göteborg och Visby (!) enat sig om gemensamma spelregler för “svensk fotboll”. Men också dessa innehöll en mix av reglerna för den moderna fotbollen (associations game) och rugby.
Då hade man kommit längre på den danska sidan. I de danska fotbollsklubbarna praktiserade man i slutet på 1880-talet allmänt de engelska “associationsreglerna”. Den 14 september 1890 spelades den första internationella fotbollsmatchen i Sverige enligt de reglerna. Den ägde rum i Halmstad, där Bollklubben fick sig en lektion av Akademisk Boldklub från Köpenhamn.
Knappat en månad senare var det Malmös tur. Den 11 oktober innehöll Sydsvenskan på första sidan en liten enspaltig annons.
Inne i tidningen fanns det en mera utförlig skildring av den stundande begivenheten:
“Fotbollsspelet håller nu på att införas hos oss, naturligtvis af danskarne, som för närvarande äro oss öfverlägsna i all sport.”
Man noterade också, att Halmstad hade varit först på plan.
“Nu kommer turen till Malmö. Kjöbenhavns Boldklub har nämligen erbjudit sig att gifva en uppvisning här, och denna eger rum i morgon kl. 12 å Malmö velocipedklubbs bana i Rörsjöparken. Flera partier kommer att spelas, och derest några af Malmö sportsmän har lust att försöka sig, arrangeras ett parti, i hvilket äfven de kunna deltaga. Inträdet är fritt, på sätt som af annons synes, för en hvar som har lust att åse och kanske lära sig sjelf utöfva denna sunda och stärkande sport”.
Efter en rad berömmande ord om Kjöbenhavns Boldklubs imponerande spelstyrka, KB hade till och med gått “segrande ur en match mot officerarne vid den engelska eskader, som för ett par år sedan besökte Köpenhamn”, avslutade man artikeln med följande intressanta notering: “Så vida ett tillräckligt antal tecknar sig, kommer en bollklubb här att bildas, och är meningen att idka ej blott fotboll utan äfven lawn tennis, cricket och andra bollspel”.

Tusentals kom och tittade
Fotbollsuppvisningen blev en klar succé. Efter en vecka i enbart rusk och regn kom söndagen till Malmö med klart och soligt höstväder. Och runt cirka tusentalet malmöbor styrde stegen mot MBK:s bana, vars innerplan för dagen omvandlats till fotbollsplan.

Sydsvenskan refererade:
“Spelet var ‘association game’. Först spelades fem partier med 11 mot 11, derpå några med 5 mot 5. Sympatierna vexlade mellan de blå och de hvita, som skiftesvis hemförde segern.
Några av spelarne voro uppenbarligen mera ovana, några lade åter i dagen den mest illfundiga säkerhet i att förpassa bollen till motståndarens svagaste punkter. Applåder och bravorop ljödo vid hvarje mera framstående enskild prestation och hvarje gång bollen regelriktigt drefs in genom någon av de två galgeliknande ställningar, som vid banans hvardera ända markerade slutmålet.
Ingen som helst olyckshändelse inträffade, ehuru den häftiga leden för den oinvigde såg rätt riskabel ut och spelarna tumlade om hvarandra i gräset”.

Att de 22 danska fotbollsspelarna verkligen gjort propaganda för det nya spelet framgick inte minst av följande rader i referatet från den historiska matchen:
“Det nya och intressanta i spelet aflockade publiken upprepade bifallsyttringar, och att döma af dels några yttranden bland härvarande sportsmän, dels den frenetiska ifver hvarmed det yngre och yngsta Malmö tog spelet om hand under en paus, då danskarne intogo några förfriskningar i paviljongen, har man skäl att förmoda att det ej skall dröja länge innan bollsporten hos oss är i full gång”.
De danska gästerna hade sannerligen gjort skäl för den festmiddag, som arrangerades på “Stadt Hamburg” efter uppvisningsmatchen. Och efter några angenäma timmars samvaro med fotbollsprat vid middagsbordet, följdes gästerna mer till ångbåten.
Fotbollens pionjärer, med herr O.A. Morgane i spetsen, var fast beslutna om att omedelbart starta en fotbollsklubb i Malmö. Redan den 16 oktober återfanns annons i Sydsvenskan.

Hela Malmö Velocipedklubbs styrelse samt 18 medlemmar sökte sig på torsdagskvällen till det extra allmänna sammanträdet på Frimurarkällaren. Grosshandlare Erik Schroeder, ordförande i MVK, förklarade syftet med mötet. Och det behövdes ingen längre diskussion innan man var framme vid att fatta beslut. Paragraf 1 i det historiska protokollet fick följande lydelse:
“att Velocipedklubben skulle inom sig upptaga en fotbollklubb, hvilken skulle kallas MVK:s Bollspelsafdelning.”

Ingen extra avgift för fotboll
De medlemmar, som redan var anslutna till MBK, behövde inte betala någon extra avgift. Men för nya medlemmar beslöts om en årsavgift på 5 kronor. O.A. Morange och Fr. Petersen valdes till att leda “Bollspelsafdelningen”.
Man bestämde vidare, att “bollsparkningen skulle taga sin början söndagen den 19 ds kl. 10 f.m.”
Det var Velocipedklubbens bana, som nu också fick fungera som fotbollsplan. Men den blev i befintligt skick, vilket framgår av paragraf 5 i det unika protokollet:
“Förslag om planens planering, för att få den jemn och mera lämplig för Bollsporten, framkastades, men beslöts att vänta härmed till nästa år.”
Nu var det bara för de blivande fotbollsspelarna att gå hem och lära sig reglerna för “association-Fotbollsspel”, som ” redan i tryck utkommit på Gleerupska pappreshandels förlag”.
Och att den moderna fotbollen verkligen kom igång i Malmö framgick inte minst av den utförliga skildring av fotbollspelet i staden, som signaturen “G:H:” gjorde i nummer 21 i Tidning för Idrott 1890. Artikeln avslutades så här:
“Danskarne voro nog frikostiga att skänka klubben tvenne bollar, så öfningarna här började samma vecka och fortgå dagligen med samspelning hvarje söndag.
Jag kan ej underlåta nämna att det hufvudsakligen är Hr Morange så, har största förtjensten i, att vi så fort fått fotbollspelet i gång härstädes:”
Och det var ett spel, som kom för att stanna: 1990 fyller fotbollen i Malmö 100 år.

Åke Jönsson