Det finns en exakt beskrivning över hur den första idrottsföreningen i Malmö kom till och hur den stiftades den 10 augusti 1869. Vi hämtar den ur Malmö simsällskaps 100-års jubileumsskrift 1969:
Sällskapets bildande och första verksamhetsår
I Malmö Simsällskap har de kvinnliga medlemmarna alltid spelat en framträdande roll, såväl vid våra tävlingar som vid våra sammankomster. Man blir därför icke förvånad när man vid genomläsning av sällskapets akter finner, att det första steget till sällskapets stiftande är ett gammalt dokument, i vilket Badhusdirektionen meddelar, att den ämnar instifta en simskola för unga flickor.
År 1867 hade Malmö fått ett nytt kallbadhus. Att bestämma dess läge har sina svårigheter, enär utvidgandet av hamnen med färjeläget gick fram över dess pålar.
Men i maj 1867 utsände direktionen ett upprop till stadens innevånare, i vilket den förklarade, att den varit betänkt på, att på damavdelningen inrätta en simskola. För detta ändamål hade den redan gått i författning om anskaffandet av nödig attiralj samt träffat avtal med systrarna Jutta och Carla Johnsen, döttrar till löjtnanten i danska marinen, övergymnastikläraren Johnsen, från Köpenhamn hitkomna och ge undervisning. Avgiften skulle bli 10 Rm*) för äldre och 7 Rm 50 öre för yngre. Dokumentet är undertecknat av fyra av de män, som senare voro verksamma, när M.S. stiftades, nämligen konsuln Hans Friis, med. dr. Christian F. Berling, stadsmäklaren H. Thomée och handlanden Gust. A. Hedman.
På de framlagda listorna tecknade sig inalles 17 flickor, och som detta antal sannolikt icke har varit tillräckligt för att locka de två danska systrarna över Sundet, försvinna dessa härmed för alltid ur simidrottens historia i Malmö. Men redan den 3 juni 1867 utsändes ett nytt upprop till den simträngtande flickorna i Malmö, denna fång av simläraren G. Larsson från Jönköping, som introducerar simlärarinnan Augusta Svensson – också från Jönköping – och ansvarar för hennes “conduite och competence”. Badhusdirektionen gav uppropet sin anslutning, och denna gång hade man bättre tur, möjligen beroende på att avgiften blev nedsatt till 6 Rm. Listan blev fulltecknad med 30 flickor , och simskolan kom i gång. Bland de deltagande unga damerna finna vi systrarna Charlotte och Amalia Barkman, Anna och Louise Hjort, Ellen och Hanna Kockum och åtskilliga andra kända malmönamn.
Pojkarna fick vänta
Under det najaderna sålunda under sakkunnig ledning fingo röra sig i hamnens vågor, dröjde det två år innan pojkarna, som sannolikt varit hänvisade till den simundervisning, som icke är den sämsta, nämligen den ömsesidiga, fingo motsvarande förmåner. i gengäld skulle deras inträde på simmarebanan celebreras på det pompösaste. I juni 1869 meddelade nämligen herr E.M. Dahskog, f.d. lärare vid Gjörckska Simskolan i Stockholm, att han ämnade öppna simskola för pojkar på nya badhuset, att avgiften för undervisningen var 5 Rm per person, och att undervisningen skulle avslutas med en högtidlig promotion. Anslutningen måste sägas ha varit överväldigande, enär icke mindre än 46 pojkar anmälde sig som deltagare. Bland dessa finna vi Gustaf och Carl Thomée, Joh. Edw. och Bror E. Engeström, Ernst och Paul Hallbäck, Jan och Christian Kockum och många andra, som senare tecknat sina namn i Malmö stads hävder.
Det råder intet tvivel om, att det var intresset från ungomens sida för denna simskola i förbindelse med den i en oviss framtid hägrande promotionen, som blev anledningen till stiftandet av Malmö Simsällskap. Den 27 juli 1869 utsändes nämligen teckningslista för bildandet av ett simsällskap i Malmö, undertecknad av de fyra förut nämnda medlemmarna av badhusdirektionen jämte bergsnotarien, sedermera professorn J.E.Cederblom. Den senare som blev sällskapet förste promotor, tycks ha varit den sakkunniga kraften i det nya företaget.
Det konstituerande sammanträdet hölls på Kramers hotell den 10 augusti 1869 och här stiftades sålunda Malmö Simsällskap.
Möte på Kramer
Det Malmö, som i den varma augustikvällen såg deltagarna i sammanträdet vandra till Kramer, påminde icke mycket om det nuvarande. Rådhuset hade samma år blivit färdigbyggt i sin nuvarande gestalt, men Petri kyrka hade icke sin kopparspira, utan tornet avslutades med en lanternin. Karl X Gustafs ståtliga gestalt hade ännu icke utformats ur bronsen, men det är möjligt, att rundningen på Stortorget, som blev färdig år 1870, var under anläggning. Den bestod av ett runt trästaket och åtta gaslyktor. Kramers hotell, som året förut av ägaren, hotellvärden Alsing, blivit försålt till Kramer och snart ömsade namn från Dicks Hotell till Kramers Hotell, hade icke sitt senare ståtliga utseende utan bestod av en sång 3-våningsbyggnad. Här samlades alltså stiftarna, och ifall den räkning för sammanträdet, som förvaras i en relik i M.S:s arkiv, och som är kvitterad av Fr. Kramer, upptager samtliga kostnader för sammanträdet, får man säga, att de voro anspråkslösa. Den slutar nämligen på en summa av Rm 2:50 för punsch och vatten.
Styrelsen fick följande sammansättning: överstelöjtnanten och postmästaren B. Kjellman, ordförande, majoren H. Stackelberg, vice ordförande, och handlanden Gust.A. Hedman, sekreterare. De övriga stiftarna och ledamöterna av sällskapet voro: dr. Breling, bergsnotarie Cederblom, rektorn M.C. Eurenius, konsuln Theodor Flensburg, konsuln Hans Friis, rådmannen H. Jungbeck, ryttmästaren L. Kjellander, handlanden C. G. Kruse, järnvägsbokhållaren Victor Lundgren, kamreraren C.E. Oldberg, med dr.A. Quiding, läroverksadjunkten C.O. Ruth och stadsmäklaren H. Thomée.
Dessa män, officerare, lärare, läkare och grosshandlare, bildade en krets, som ägde ett dominerande inflytande på stadens officiella, administrativa och ekonomiska liv. Det finns idrottsföreningar, som ur intet vuxit till väldiga sammanslitningar, dignande under heder och silverpokaler, och som kunna leda sitt ursprung till några idrottsintresserade ungdomars tillfälliga sammanslutning på ett kafé eller en bollplan. Men Malmö Simsällskap blev stiftat av stadens fäder och ledande män.
Sällskapets stadgar som antogos samma kväll, fastslå i första §, att Malmö Simsällskap har till ändamål att befordra simkonstens utövande bland den uppväxande ungdomen och söka vinna detta mål genom årligen återkommande simpromotioner. Annars innehålla stadgarna intet märkvärdigt utom § 3, vilken bestämmer, att sällskapet väljer bland sona medlemmar en direktör, som även skall vara sällskapets ordförande.
Den nya styrelsen fick genast händerna fulla med förberedelser till promotionen, som utsattes till onsdagen den 1 september kl.4 e.m. Nu för tiden skulle det ha sina svårigheter att samla publik en vardagseftermiddag kl. 4. Biljetterna kostade 50 öre per person, men promovendi fingo betala sina diplom med 2 Rm stycket, och det var ganska mycket pengar. För att sprida glans över högtiden inbjöd styrelsen länets och stadens högsta myndigheter, nämligen landshövdingen S. G. von Troil med grevinna, borgmästaren J. Malmborg med fru och stadsfullmäktiges ordförande herr C. I. Kock. Efter promotionen anordnades en subskriberad sexa å Kramers hotell, och anteckningslistan låg tillgänglig på buffén på kallbadhuset.
I promotionen deltogo uteslutande pojkar. Av en föreliggande korrespondens med styrelsens rådgivare – simläraren Larsson i Jönköping – se vi, att man ventilerat frågan om flickornas deltagande. Larsson avstyrkte emellertid detta, p.g.a. en tidigare erfarenhet. Flickorna, som blivit undervisade av en av Larssons simelever i Malmö, hade nämligen lovat att deltaga i en uppvisning, men i sista ögonblicket vägrat uppträda, vilket givit anledning till en tidningspolemik mellan “Snällposten” och en annan Malmötidning. Det bör påpekas, att det var “Snällposten” som i denna polemik var nog frisinnad att gå in för, att flickorna borde deltaga. Styrelsen för M.S. ansåg det sannolikt klokast att icke utmana någon av parterna, varför man beslöt att avstå ifrån att bekransa sina flickor.
Sherry och portvin
Förberedelserna till promotionen voro omfattande. Till traktering åt simläraren och eleverna under de ansträngande repetitionerna åtgick 2/2 bir, 2 cigarrer samt kaffe och 22 smörgåsar, allt enligt specificerad räkning. På arrangerandet av pråmar, flaggstänger och ställningar att stå på arbetade 3 man i 5 dagar. Förutom de nu brukliga kransarna anskaffade man från Köpenhamn 21 kanonslag, enär ett skott skulle avbrännas för varje promovend, som bekransades. Promotionen har säkert varit ståtlig. Husarregementets musikkår spelade och blev trakterad med 6 flaskor punsch, och publiken, som bestod av 156 vuxna och 257 barn – förutom 77 som erhållit fribiljetter – fyllde badhuset till trängsel. Promotor – som redan omnämnts bergsnotarien Cederblom – satte magisterkransen på 11 och kandidatkransen på 5 simförfarna ynglingar. Primus blev Lorenz Beijer och ultimus, som den gången var den sämste och icke som nu den näst bäste av magistrarna, blev Gustaf E. Friis. Trots de stora ansträngningarna blev tillställningen icke inbringande för det nystartade sällskapets kassa. Den lämnade ett underskott på 50 Rm – ett öde, som troget följde Simsällskapet under dess 70 första åren.
Redan vid detta första tillfälle begagnade promotor de samma ord som nu, när kransen sättes på promovendens huvud: “Dig till heder och dina medmänniskor till gagn”.
Även festen på Kramer har, får man hoppas, varit animerad. Man sjöng en festsång, som icke utan Bellmansk påverkan var författad av rektorn i Ronneby och ur vilken vi citera:
Lyss på signalen! Kanonerna dundra, Kransen omsluter sin tinning allre’n. Havets små nymfer de sitta och undra, Klappa i hand åt den festliga scen. Liksom delfiner, de unga så viga Ömsom i djupet båd’dyka och stiga. “Gick han till botten? Han synes ej än”. “Vem””Jo, den där, som i djupet försvunnit”. “Har ingen nöd, förr’n minuten förrunnit, Just där bakom dig han synes igen”.
Så långt Malmö simsällskaps jubileumsskrift. Tyvärr slumrade föreningen in två år efter sin ståtliga start, och flammade upp endast sporadiskt. Det var ofta många års mellanrum mellan promotionshögtidligheten och den obligatoriska festen på Kramer. Malmö simsällskap var länge en överklassklubb, man kunde endast väljas in i den. Först när handlanden Göthe Thomée trädde in i handlingen 1902 demokratiserades föreningen. Kostnadsfri simundervisning för stadens folkskolebarn infördes på Ribersborgs kallbadhus, och cirka 1905 fick man också igång tävlingsverksamhet. Malmö simsällskap är äldst inom malmöidrottens föreningsliv, men inte den första malmöklubb som började anordna tävlingar.
1911 fick föreningen sin första svenske mästare, simhopparen Alvin Carlsson, och 1914 vann Emmy Machnov, sedermera gift Almberg och så småningom simlärarinna på Ribersborg, SM på 100 m frisim med nytt svenskt rekord. Hon framstår därmed som damidrottens absoluta pionjär i Malmö. Till mera sentida lysande kapitel i Malmö simsällskaps historia, Gunnar Larssons olympiska guldbragder 1972, skall vi återkomma.
Birger Buhre
